Stanna upp och känn...
En text jag skrev någongång, någon annanstans...

Jag har börjat inse saker, kanske är det något som handlar om självinsikt. Man inser att saker man tidigare gjort och kännt inte var som man trodde, eller som de verkade. Tid och rum förändras hela tiden och ens synsätt förljer med i samma förvandling. tiden går fortare och fortare och ibland har jag svårt att hinna känna efter. Något som jag borde prioritera mer.
Det är konstigt hur vissa saker stannar kvar vid en. En känsla, en tanke, en vilja, en färg. Ett namn.
Tiden går snabbt och snart är jag där. Ett namn.
Hur mycke tman än försöker stannar deet kvar, i sinnet, i tanken. Tiden går och ändå stannar de. känslorna, tankarna och viljorna. Ett namn.
Ibland önskar jag mig tillbaks. Till då, till förr.
Ibland önskar jag att allting stannade, bara gav upp. och ibland önskar jag det motsatta. någonstans långt bort i fjärran, i solen, i värmen!
Kommentarer
Trackback