Stop and think!

hur ska man göra när man inte längre känner sig själv. jag står utanför mig själv, en meter bort står jag o rycker mitt hår o skriker ut: vad fan håller du på med frida?!
ja, vad fan håller jag på med?!
vad är det för skit som pågår? varför ska man bry sig om miljön? vad är egentligen miljön? är inte vi miljön? kan man förstöra den, eller bara förändra den?! vad är det egentligen vi stävar efter?! kan man inte bara göra som alla andra, och leva som man vill leva..
vad är det som säger att det inte är så här som det ska vara?! att denna förändring är menad... allt har väl ett slut..
eller har allt ett slut?

jag befinner mig i stockholm, i min hemstad med min kära familj. och här har jag aldrig förut velat vara. nu känns det nästan tvärt om. att jag inte vill åka tillbaka. jag har trasslat in mig i något jag inte vill vara med i...
jag vet inte ens vad det är som är fel.
vad fan är det jag håller på med?
kanske man skulle fly, som vissa andra gjorde. till norge (eller någonannanstans) stänga sig ute och bara va... kanske tillsammans med någon annan. långt bort från allt annat.. från alla andra..

handlar det om att vi inte bara stannar upp o tänker? vi har för brottom för att känna hur vi mår o vad vi vill.
kanske är det det som är meningen? att vi ska ha för brottom så vi hinner glömma bort våra principer och värderingar och i slutändan bara följa strömmen.... vad fan håller jag på med?!

är det dags att stanna upp o tänka efter?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0